KONSTEN ATT BLI REFUSERAD - DEL 1

Efter sex års skrivande, tusentals timmar vid datorn under sena kvällar då resten av familjen somnat, efter oändliga omformuleringar, efterforskningar och guldvågsvägande av ord var jag i slutet av 2013 klar att skicka in manuset till bokförlagen. Mästerverket var klart. En modern Greven av Monte Cristo i finansbranschens Stureplan med färgstarka karaktärer, bladvändarspänning och en hämndplan som skulle få alla Lisbeth Salander-fans att jubla. Vilket förlag skulle nappa först? Bonniers? Norstedts? Borde det inte bli budgivning?

Brevet från Norstedts kom snabbare än jag vågat hoppas. Det pirrade till i magen när jag sprätte upp kuvertet. Det måste vara förhandlingsteknik, var min första tanke när jag läste brevet. Eller de kanske inte mäktar med ytterligare en Stieg Larsson-succé? Till slut sjönk det in. Men jag tröstade mig med att de refuserat ”Hundraåringen” också. Jag var trots allt vid gott mod och satte hoppet till alla förlag som ännu inte svarat. Men hoppet skulle utsättas för svåra prövningar…

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • marie baardh » Att få fingret:  ”Hej jättespännande.!!!!!! Men din text maskin tog sej saft och kaka i raden " ti..”

  • Maud Gilljam » Att få fingret:  ”Intressant det där om refuseringar! Refuserad = framgång! Vilken energi och vilj..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-